Längtar

Käraste dotter Kristina,

Jag saknar dig så förfäligt mycket.

Jag har dåliga nyheter, vi kommer nog aldrig ses något mer. Sitter och gråter när jag läser om meningen.

Det gör nog säkert du också men gör inte det... Snälla, för min skull. Jag och min armé har gett oss in i det 30-åriga kriget nu och det har gått bra hittills men jag oroar mig nått otroligt mycket för nästa krig.

Jag tänker bara på dig varje dag, hela tiden... Det enda jag tänker på är du.

Nu sitter jag under en gran ute på en gräsmatta utanför våra tält på ett stor och öppen åker. Det är inte särskillt säkert här. Men ingenstans är säkert nuför tiden förutom hemma i din famn.

Själv så kallar jag mig Lejonet från Norden. Det är kul att se Tyskarnas miner, dem blir så förskräckta...

Saknar dig förfäligt, Hälsa din mor från mig också.

Många vänliga hälsningar från din far.

Gustav II Adolf